Givetivs finns även Elins
förlolssningsberättelse. Så här är den.
Jag blev inlagd på juldagen 25/12-01 för preklampsi/havandeskapsförgifting. Den 26:e hade vi en ganska häftig diskussion med läkarna om igångsättning/kvarliggande på sjukhus osv. Det bestämdes efter undersökning och hinnsvepning att om det inte startat av sig själv till morgonen efter så skulle jag bil igångsatt. Nåväl, vi gick och la oss efter att sinsemellan diskuterat om Jens skulle stanna kvar över natten eller komma in på morgonen. Vi bestämde oss för att han skulle stanna.Under natten sov jag oroligt och drömde flera gånger att jag hade värkar som jag la i en burk för att kunna spara och visa för läkarna eftersom de inte syntes på CTG. Men jag kände inget speciellt.Vi vaknade kl 7 och jag gick och tog en snabb dusch. Sa till Jens när jag kom tillbaka till rummet att "du jag har nog trots allt lite värkar nu",Härligt då blir det lättare med en igångsättning.. Bm kom in och vi bestämde att vi skulle ta en CTG remsa innan doktorn kom och satte igång det hela kl 8.30. Nåja. Vi satte remsan och då hade jag haft en värk kl 7.10 och en 7.20. 7.30 kopplades remsan och sen gick allt i ett rasande tempo, för 7.45 så hade jag helt plötsligt intensiva värkar men inte så onda, så Jens gick och hämta frukost , när han kom tillbaka 7.50 så var värkarna så onda att jag ville börja få smärtlindring, vi kallade på BM och hon mena på att ät frukost och så ska vi sätta droppnålen så igångsättning kan påbörjas fortare vid behov.Men då insåg jag att det här kommer vi inte att hinna så Jag sa nja vi får nog åka ner snart till förlossningen. Värkarna fortsatte hela tiden att öka i både längd och styrka och jag ville ha smärtlindring då. Dessutom så kände jag att det började trycka på bra neråt.Klockan 8.20 var vi nere på förlossningen och jag skulle byta från min säng till förlossningssängen för att Barnmorskan skulle kunna kolla hur mkt öppen jag var.Då kom det en värk som vara starkare än de andra och vips så hade vattnet gått. och jag mer eller mindre vrålade att nu vill jag krysta, vänta vrålade väl barnmorska tillbaka,vi måste kolla hur mkt du är öppen, sagt och gjort , det gjorde hon och jag var öppen 10cm... och jag som knappt hade haft några värkar :-)Så det var bara att krysta och 4 eller kanske var det 5 krystvärkar senare så var hon ute med endast hjälp av lust gas. så klockan 8.48 tittade vår lilla docka ut.3915 gram tung och 50 cm lång. Alla mår bra och jag varken sprack eller brast trots att allt gick så fort….
Jag blev inlagd på juldagen 25/12-01 för preklampsi/havandeskapsförgifting. Den 26:e hade vi en ganska häftig diskussion med läkarna om igångsättning/kvarliggande på sjukhus osv. Det bestämdes efter undersökning och hinnsvepning att om det inte startat av sig själv till morgonen efter så skulle jag bil igångsatt. Nåväl, vi gick och la oss efter att sinsemellan diskuterat om Jens skulle stanna kvar över natten eller komma in på morgonen. Vi bestämde oss för att han skulle stanna.Under natten sov jag oroligt och drömde flera gånger att jag hade värkar som jag la i en burk för att kunna spara och visa för läkarna eftersom de inte syntes på CTG. Men jag kände inget speciellt.Vi vaknade kl 7 och jag gick och tog en snabb dusch. Sa till Jens när jag kom tillbaka till rummet att "du jag har nog trots allt lite värkar nu",Härligt då blir det lättare med en igångsättning.. Bm kom in och vi bestämde att vi skulle ta en CTG remsa innan doktorn kom och satte igång det hela kl 8.30. Nåja. Vi satte remsan och då hade jag haft en värk kl 7.10 och en 7.20. 7.30 kopplades remsan och sen gick allt i ett rasande tempo, för 7.45 så hade jag helt plötsligt intensiva värkar men inte så onda, så Jens gick och hämta frukost , när han kom tillbaka 7.50 så var värkarna så onda att jag ville börja få smärtlindring, vi kallade på BM och hon mena på att ät frukost och så ska vi sätta droppnålen så igångsättning kan påbörjas fortare vid behov.Men då insåg jag att det här kommer vi inte att hinna så Jag sa nja vi får nog åka ner snart till förlossningen. Värkarna fortsatte hela tiden att öka i både längd och styrka och jag ville ha smärtlindring då. Dessutom så kände jag att det började trycka på bra neråt.Klockan 8.20 var vi nere på förlossningen och jag skulle byta från min säng till förlossningssängen för att Barnmorskan skulle kunna kolla hur mkt öppen jag var.Då kom det en värk som vara starkare än de andra och vips så hade vattnet gått. och jag mer eller mindre vrålade att nu vill jag krysta, vänta vrålade väl barnmorska tillbaka,vi måste kolla hur mkt du är öppen, sagt och gjort , det gjorde hon och jag var öppen 10cm... och jag som knappt hade haft några värkar :-)Så det var bara att krysta och 4 eller kanske var det 5 krystvärkar senare så var hon ute med endast hjälp av lust gas. så klockan 8.48 tittade vår lilla docka ut.3915 gram tung och 50 cm lång. Alla mår bra och jag varken sprack eller brast trots att allt gick så fort….
Kommentarer
Trackback
