En mammas ständiga rädsla...

är att bli uppringd på jobbet och få höra är att ditt barn har skadat sig. Nu vet jag hur det känns... M och E skulle idag vara hos sin kompis M (från dagis) och leka på förmiddagen. Till saken hör att vi känner inte M så väl och jag känner inte M:s mamma F så väl heller men efter lite tjat från töserna och F:s övertygande lugna röst så lämnade jag dem där vid 07 i morse. Tanken var att de skulle vara där tills "körkis" började och sen skulle de gå till dagis efter det och vara där tills vi hämtade.Som den ordningsamma mamman jag är så lämnade jag mitt mobilnummer till F och sa ring nu om det är  något. Jag är här på 30 min om det skulle vara något. Nåja lite pussar och kramar och sen lämnade jag mina prinsessor.
I väg på utbildning och då... kl 12.41 så ringer min telefon. Jag ser på den vem det är och mitt hjärta stannar.......Jodå mycket riktigt.. E hade ramlat och slagit upp läppen... lilla gumman, näsblod och jätteledsen. Jag kastade mig i bilen och körde och hämtade lilla snäckan.  Tänk vad många tankar man hinner tänka på den stunden tills man håller sitt lilla hjärta i famnen... Nu kan jag ju säga att mina tankar var betydligt uppskärrade i jämförelse med hur det verligen var. E hade lugnat ner sig och förutom att hon är trött och har en rejäl fläskläpp så går det ingen nöd på henne. Tänderna verkar inte heller ha tagit någon skada. Puh....
Nu ska jaga koka mig en kopp kaffe och läsa en liten saga för min sessa innan vi hämtar M från Körkis!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback


En gratisdesign av:

jennyjanssons.com

Bilder i headern från weheartit.com


RSS 2.0
Ladda ner en gratis bloggdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!