Jag är ju nyfiken på vilka läsare jag har, jag vet att en del läst endast via facebook och nu när jag rensat undan den möjligheten så är det lite intressant att veta vilka som läser här, du kan väl skriva en liten rad och berätta vem du är och vad du vill se eller läsa om under året.
Kram på er!

"Gud skapade bara två saker perfekta: kvinnan och rosen!"
- Victor Hugo-

Så var då 2010 tillända, när detta publiceras sitter jag i tunnan med goa vänner !
Vi ses 2011

För nästan 9 år sedan så fick jag min andra dotter, en klok tjej med mycket skinn på näsan visade det sig att det var. Medan jag väntade Snöflingan så lärde jag känna ett gäng mammor via sidan Allt för Familjen. Bland annat mina goa vänninor i  Järngänget, det gäng som bor här i vår närhet. Me like!
 Sen lärde jag även känna lite andra mammor fördelade över hela Sverige och i Canada. I Småland bor Maria, och hon är en av de mammor som bloggar, som jag följer med stort intresse.
Maria skriver tillsammans med sin vännina Sara en intressant blogg som heter Livstid. De reflekterar över livet på ett sätt som jag känner igen mig i, det är ofta jag finner en styrka i att läsa deras tankar. Ville bara hinta er om denna intressanta blogg som jag tycker ni ska ta er tid att läsa.

Maria och Sara beskriver sin blogg så här: Här knypplar Maria och Sara ihop sina tankar om livet och tiden - gärna med din hjälp! Vi startade Livstid i november 2008, med avstamp i två 40-årskriser och en gemensam fest, med samma tema som bloggen nu har.

Livstid hjälper oss förändra det vi tycker behöver förändras och acceptera det vi inte kan göra så mycket åt (enligt den berömda sinnesrobönen). Emellanåt tänker vi att det vi skriver kan vara till nytta för andra. Sedan inser vi vanligtvis att ingen behöver råden bättre än vi själva, och ofta är det först när vi läser på skärmen som vi fattar, på riktigt.

Det här är inte någon tidsbunden dagboksblogg, utan snarare en ständig cirkelrörelse där våra funderingar återkommer och utvecklas undan för undan. Gå därför gärna tillbaka och läs det vi har skrivit tidigare, använd bloggmolnet med nyckelord i högerspalten för att hitta det som intresserar just dig. Och bjud oss gärna på dina tankar!

Jag har sett bland det gräsligaste jag någonsin sett, Tittade på SVT:s Ung och Bortskämd, vad beklagansvärt. Inser att min 9 åring och 10 åring och faktiskt även 4 åring gör mer hemma än vad de här barnen faktiskt gör.
Alla våra barn får hjälpa till här hemma, städa sina rum, sortera in sin egen tvätt, lägga smutstvätt i tvättkorgen, tömma diskmaskinen  och duka av och på bordet är väl de saker som de alltid gör, sen får de hjälpa till med annat i bland oxå, som bära in ved, dammsuga, stryka tvätt, laga mat. Båda de stora får ibland hjälpa till att soretera tvätt. Allt det här måste de lära sig innan de blir vuxna för jag tänker inte göra det åt dem då. Det vi hjälps åt med nu det gör att vi har mer tid för varandra sen. Alla ungarna är fantastikst duktiga med "sina" sysslor och det är sällan eller aldrig gnäll över något.
Men jag funderar över de här föräldrarna, tror de att de gör barnen en tjänst? Jag förstår det inte.

I eftermiddag så blir det barnarbete här hemma igen. Det står Snöskottning på schemat :-)

... och det är vackert. Själv är jag hemma för tredje dagen med värsta grymme förkylningen. Jag hostar och fräser, känner mig alllmänt hängig och frustrerad. Jag vill vara på jobbet, det händer så mkt som jag inte vill missa, men har inget val just nu . Bara att krypa ner i sängen igen och försöka vila bort förkylningen. Ute är det vackert, jättevackert, jag skulle vilja gå ut med kameran men med tanke på hosta, snuva och hängighet så får jag stanna inne. Bjuder på en bild som jag tog i vintras/våras någon gång, det ser ungefär likadant ut idag.

.... när man inte får luft mitt i natten är ingen skön känsla. Jag hostar och fräser och känner mig allmänt kass. Reklamsnutten ovan är jag nästan beredd på att skriva under på. Fy vad kass  jag känner mig, dessutom tycker jag ganska synd om mig själv.... Gör det saken bättre? Nä knappast. Men så är det i alla fall. Försöker ta mig ur sängen men kommer bara upp en liten stund för att sen vända ut och in på lungorna igen. Ska ta mig i kragen och bädda sängen och sen vila en stund till. Får bli en sån dag idag, med tre timmars vila och 15 minuters fixande, tre timmars vialnade och 15 minuters fixande.  nya tag i morgon!
Tjipp!

... så känner jag mig idag. 
Vab igen...
Andra gången på två veckor, förra veckan var det Fröken Snöflinga och igår och idag Malla. Hämtade dessutom hem en snorig, gnällig men söt Snusmus. Till det lägger vi halsont och huvudvärk på Mamma Asplund.  Jag har inte tid med det här. Inte lust heller. Men ibland är det väl bara att gilla läget och lägga sig platt på rygg och sprattla med benen. Men lite gnällig är jag allt.
Älskade J kom nyss hem. han skämmer bort mig med att laga kvällsmat, det gör han i och för sig nästan alltid, men just idag känns det ännu bättre. När barnen har krupit i säng så ska denna här unna sig en varm kopp choklad, ett varmt bad och sen ner under täcket tillsammans med en bok. Då kanske kanske jag kan jobba i morgon (dvs om barnen kryar på sig.) Men jag vill i alla fall, det måste räknas!

... och i år är önskemålen många..... eller som han själv säger när han ser på reklamen på TV: Den ska jag ha! När jag snällt påpekar att man kan önska den eller det så säger han självsäkert, den får jag säkert om jag önskar den... mamman och pappan får nog vinna lite på lotto för att få ihop till allt som herrn vill ha. Men det som står högst på önskelistan är LEGO och åter LEGO i alla dess former.... idag hittade vi en skördetröska...mmmm

Ja det var längesen. Livet snurrar på. I tempo som är allt annat än Molto largo. Jag trivs och har det bra men det går som sagt  i ett tempo som man kanske skulle kunna säga Presto. Det är mycket på jobb och det händer mycket men oj vad roligt jag har för det mesta. Idag har dock inte hela dagen varit så kul. Ibland händer det saker som får en att värdera sina nära och kära så högt så högt och man får sig en tankeställare på att vårda sina relationer för man vet faktiskt aldrig hur snabbt det kan vara över. En trafikolycka kan kännas så avlägsen när man läser om det men sen ett tu tre så har man  på  ett eller annat sätt en beröringspunkt och plötsligt förstår man hur snabbt det kan gå. Kanske svamligt. Men jag kom återigen på hur mkt min familj betyder för mig och hur rädd jag är om dem. Så i kväll myser jag med barnen till Idol, pussar lite extra på dem och njuter av att ha dem hos mig.

Julkortet 2009

Så har då tre veckor passerat, i ett rasande tempo känns det som, med skön semester. Vi har haft tre veckor tillsammans som vi njutit av. Vi har haft många hemmaprojekt i år och har endast gjort dagsutflykter därutöver. Skara sommarland, Bakken, Sandhammaren är sånt vi roat oss med förrutom total ommöblering av huset samt byggandet av nya uteplatsen med kronan på verket, TUNNAN. Mysiga kvällar med goa vänner har vi även hunnit med. Idag regnar det och som jag ser det så är det nog första dagen av heldagsregn för oss och det är riktigt skönt. Idag ska det slappas och slöas och trots regnet så ska maken och jag ta ett bad senare i kväll.
Flickorna ska på kalas och jag har lovat Snusmusen att vi ska spela Super Mario Galaxy 2 en stund.



 Ikväll åker Snöflingan till mormor och morfar för ett par dagars extra semester. Onsdag byter hon och Malla plats. Skönt för dem att få en vecka till. Snusmusen börjar hos Mamma Dag i morgon. Han tycker det är roligare än flickorna men så är det väl med åldern. Själv är jag lite kluven till att börja igen. Å ena sidan ska det bli jättekul och andra sidan så vill jag vara mer ledig. Men jag har tänkt mig en liten vecka till hösten oxå. Då har jag något att se fram emot.